∆

Det finns inte mycket att göra här i staden jag bor i. Vinden blåser för hårt och vi ramlar i snöhögar, skrattar med snö i munnen, puttar varandra ner. En knuff, alla ska ner. Det finns inga undantag, botten av ån. Vaknar aldrig längre när man ska och är klarvaken när man borde sova. Vandrar på gatorna, sitter i det djupa fönstret. Ingen flyktväg är för farlig, inga tankar för stora